Jag heter Pär Kristoffersson och är född på 60-talet. I vårt hem fanns olika kommunikationsverktyg som t ex en beige kobratelefon. Det fanns ingen klocka i telefonen, så man var tvungen att montera ringklockan på väggen. Denna var också beige till färgen. Det fanns möjlighet till volymjustering på den.
Vi hade också en stereo. Det var en stor trämöbel med elektroniken inmonterad. Man drog ut en låda och vips dök en skivspelare upp. Skivspelaren kunde hantera 33, 45 och 78 varvsskivor. Högtalarna vek man ut på sidorna som stora öron. En stor och tung Philips rullbandspelare låg på en stringhylla i samma rum. Den var så bökig att hantera så den stod mest och samlade damm.Högtalaren fanns i locket på bandspelaren. Det fanns dessutom en svartvit philips TV (18 tum) och ett antal transistorradior. I hushållet fanns också en prenumeration på Helsingborgs dagblad (HD)
Detta var min barndoms informationsteknik.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar