Tandberg series 14 in action...

Exempel på online-lektion: Statistik: Median och medelvärde

På Teacher on Demand finns exempel på hur man kan komplettera sin undervisning med små filmer.

Tävla med projektarbetet!

Ge eleverna möjlighet att delta i tävlingen Webbstjärnan under läsåret 2010/2011. Förutom möjligheterna att nå ut i  världen med sitt arbete, har de även chansen att kamma hem högsta vinsten på 20 000 kronor.

Ett sätt att använda sig av publicistiska arbetssätt i klassrummet är att låta eleverna delta i tävlingen Webbstjärnan. Tävlingen anordnas av stiftelsen .SE, som bland annat administrerar de webbadresser som slutar på just ".se". 

Elever som deltar anmäler sig som lag med 1 till 40 deltagare, och varje lag tilldelas webbutrymme, valfri webbadress och publiceringsverktyg. Dessutom har de tillgång till support och utbildningsmaterial från .SE. Deltagandet kombineras med fördel med ordinarie skolarbete, som till exempel projektarbete eller som en del i ett tematiskt arbete. Det passar även utmärkt i kombination med Ung Företagsamhet. 

Priser delas ut i olika kategorier, och högsta vinsten är 20 000 kronor. Dessutom delas det ut specialpriser under tävlingens gång. Det går att anmäla sig till tävlingen från och med den 16 augusti i år fram till den 28 februari 2011. Deadline för bidragen är den 31 mars, och prisutdelningen sker i maj. Läs mer om Webbstjärnan 2011.

Tips: På Webbstjärnans webbplats finns bra utbildningsmaterial om hur man kan arbeta med publicistiska arbetssätt i skolan.

/Anders

Walter Lewin, MIT

TED -Ideas Worth Spreading

Inspirerad av Anders inlägg vill jag göra er uppmärksamma på TED.
Föreläsningar från världens stora tänkare...

Plugga (nästan) gratis vid MIT!

I en allt intensivare kunskapsvärld blir konkurrensen mellan utbildningar, skolor och lärosäten hårdare. Men istället för att isolera sig och hävda den egna utbildningens exklusivitet, har många av de prestigefyllda universiteten världen över snarare öppnat sina dörrar och delat med sig av sina "produkter" - sina utbildningar, gratis. Eller rättare sagt, innehållet i kurserna har släppts fritt, medan handledning och examination fortfarande förblir exklusivt för de egna studenterna.


År 2002 lanserade MIT (Massachusetts Institute of Technology) konceptet "OpenCourseware". Man gjorde då kursmaterial för 32 av universitetets kurser fritt tillgängliga för vem som helst att ta del av på Internet. 


I varje kursmaterial ingår kursplaner, föreläsningsanteckningar, hemuppgifter och examinationsuppgifter samt litteraturhänvisningar. Idag är det inte ovanligt att kurserna även har kompletterats med videoinspelade föreläsningar och färdiga kompendier sammanställda av de kursansvariga.

Kursmaterial i mängder

På webbplatsen MIT OpenCourseware finns numer kursmaterial för mer än 1 900 kurser publicerade.Fler lärosäten har följt MITs exempel, och 2005 tog MIT initiativet till att bilda det så kallade Open Courseware Consortium för att samordna arbetet med att publicera de ingående lärosätenas kursmaterial. Över 200 lärosäten från hela världen ingår idag i Open Courseware Consortium.

Inte bara filantropi

Varför bemödar sig då ett av världens mest prestigefyllda universitet, som inte har några större problem att fylla sina utbildningsplatser och dessutom kan ta ut höga avgifter av sina studenter, med att publicera sina "produkter" gratis? En förklaring skulle kunna vara att det är en bra service till de studenter som studerar vid MIT; när som helst kan de ta del av en föreläsning som de har missat eller så kan de ladda hem gamla tentor att träna på. Detta hade man kunnat lösa utan att låta materialet bli helt fritt, till exempel via e-post eller en lösenordsskyddad kursportal.

Det primära syftet med OpenCourseware är att sprida kunskap och främja akademiskt utbyte. Att en utbildningsanordnare dessutom får lite goodwill på köpet är inte att förringa. Dessutom ger detta utbyte också möjligheter till samarbete över såväl nationsgränser, kulturella barriärer och mellan olika branscher. I slutändan har universitetet skapat nya kontakter och skaffat nya samarbetspartner, inhämtat värdefulla synpunkter på kursmaterialet och i bästa fall fått igång en global akademisk diskussion kring undervisning och utbildning. Förhoppningsvis kan det komma de egna studenterna till del.

Även om kursmaterialet görs fritt för vem som helst att ta del av, så innebär det inte att vem som helst har rätt till handledning i kurserna eller har möjlighet att examineras i dem vid MIT. Det är även fortsättningsvis endast tillgängligt för de egna studenterna.

Alternativ till OpenCourseware

Idéerna kring OpenCourseware återfinns också i Apples medietjänst Itunes. Under en särskild avdelning, kallad Itunes U, kan vem som helst gratis ta del av såväl enstaka föreläsningar som hela föreläsningsserier i en uppsjö av olika kurser från några av de mest väl ansedda universiteten i världen.

Även rent kommersiella intressen kan ibland dra nytta av dela med sig av sitt material. Bland amerikanska High School-studenter har det länge varit populärt med så kallade "Study Guides" som försöker sammanfatta olika ämnesområden och ger till exempel utförliga analyser av centrala litterära verk - allt för att läsaren ska kunna öka sina möjligheter att nå högre resultat i skolan. De två stora förlagen på området, Cliffsnotes och Sparknotes, bjuder gratis på hela sitt sortiment av "Study Guides" på nätet. Här är syftet att skapa en konkurrensfördel, för det man egenligen tjänar pengar på är att besökaren så småningom beställer egna tryckta kopior eller elektroniska PDF-dokument. Online-versionerna är dessutom fyllda med insprängd reklam, vilket man slipper om man väljer att betala en slant istället.

För vår del

Tyvärr är det inte mycket man ser av svenska lärosäten i OpenCourseware-sammanhang. Vi ser oss gärna som ett föregångsland när det gäller såväl Internetanvändning som internationellt samarbete, men jag kan endast hitta ett fåtal svenska bidrag när jag bläddrar i Itunes U. Inte heller finner jag ett enda svenskt universitet bland de mer än 200 från hela världen som finns listade på OCW Consortiums webbplats. Det finns mer att önska här.

Detta är inte bara en fråga för universitet och högskolor. Att på det här sättet dela med sig av vad man gör skapar inte bara ett gott varumärke, utan är framförallt en möjlighet att utveckla den egna verksamheten. Jag tror även att grundskolor och gymnasieskolor har mycket att hämta genom att synliggöra sin verksamhet på nätet.


Anders Fors

_______________________

Lästips: 

As Colleges Make Courses Available Free Online, Others Cash In (NY Times)

Educational sources: changing landscape (The Hindu)

Länktips:

MIT OpenCourseware

The Open Courseware Consortium
Sparknotes
Cliffsnotes

Dags att omfamna Molnet - eller?

Datormoln och molntjänster har många fördelar...

(saxat ur Offentliga affärer)

Lärare experter på lärande – men hur är det med egenlärandet?

En sak som jag tar med mig från “Framtidens lärande 2010″ är Tomas Kroksmarks föreläsning om lärande - och då särskilt den del som handlade om lärares kompetensutveckling. Kroksmark menade att den stora utmaningen för kommuner är att lärare måste bli bättre på den egna kompetensutvecklingen...

Källkritik — ett självklart perspektiv i svenskundervisningen

Hur kan du arbeta med källkritik i undervisningen i svenska? Här tipsar Filippa Mannerheim som är både journalist och gymnasielärare i svenska. 

Bästa programmen för presentationen

Ska du presentera något hjälper det oftast att ha hjälp av en dator och ett presentationsprogram. De flesta väljer Powerpoint eller Keynote, men det finns fler alternativ.

Skolstadens nya IT-samordnare

Hej,
Jag heter Pär Kristoffersson och är född på 60-talet. I vårt hem fanns olika kommunikationsverktyg som t ex en beige kobratelefon. Det fanns ingen klocka i telefonen, så man var tvungen att montera ringklockan på väggen. Denna var också beige till färgen. Det fanns möjlighet till volymjustering på den.

Vi hade också en stereo. Det var en stor trämöbel med elektroniken inmonterad. Man drog ut en låda och vips dök en skivspelare upp. Skivspelaren kunde hantera 33, 45 och 78 varvsskivor. Högtalarna vek man ut på sidorna som stora öron. En stor och tung Philips rullbandspelare låg på en stringhylla i samma rum. Den var så bökig att hantera så den stod mest och samlade damm.Högtalaren fanns i locket på bandspelaren. Det fanns dessutom en svartvit philips TV (18 tum) och ett antal transistorradior. I hushållet fanns också en prenumeration på Helsingborgs dagblad (HD)
 Detta var min barndoms informationsteknik.

IT i skolan på 60 och 70-talet

IT är inget nytt fenomen i skolan. Kolla bara här:
Det är teknik och används för kommunikation...alltså IT.

* Unoscop N24 DIA-projektor
* Tandberg serie 14, rullbandspelare
* 16mm filmprojektor
* Interntelefon som var placerad vid "svarta tavlan"
* Megafon. användes nästan bara vid brandövningar
* Vid sällsynta tillfällen användes walkie talkie (gymnastikläraren under friluftsdagar)
* Svarta tavlan
* Blåstenciler
* Visselpipa
* Skolans ringsignal

Ofta använde man bandspelare och diaprojektor tillsammans. Diabilder och ljudband lånades från AV-centralen. När ljud och bild var monterade i apparaterna, var man igång med en multimediavisning. Bandspelaren styrde bilderna med en "pling" som talade om att det var dax att ändra bild, vilket gjordes manuellt. Det var oftast en elev som hade denna uppgift.

Skolan behöver en IKT-strategi

IT handlar inte bara om tekniska hjälpmedel. Det krävs också en förnyelse av pedagogiken och därmed en förändrad pedagogroll. Skolans samlade IT-verksamhet måste utvecklas mot bättre beställningar och ökad kompetens. Bättre beställningar och ökad kompetens innebär inte att skolledare och pedagoger ska bli mer tekniskt bevandrade. Det innebär istället att skolans pedagogiska verksamheter i allmänna ordalag ska kunna beskriva vad det är man vill ha ut av tekniken.

SVT Västnytt, Mattelektion med mobilen

SVT Västnytt har pratat med Falkenberg och Varberg om nyttan med en dator per elev

Pip och tut. Åke Roslund om studentfirandet...

Åke Roslund om pip och tut.

Axis Of Awesome

Axis Of Awesome visar hur man kan spela en massa låtar med bara 4 ackord.

Bärbara datorer till elever och pedagogisk personal

Inför skolstarten HT-10 kommer elever och pedagogisk personal att förses med laptops. Skolstaden är redan försedd med trådlöst nät.
Elevdator:

 Om datorn
















Personaldator:

Om datorn