Har du testat WolframAlpha? Det är sökmotorn där du t ex kan mata in ekvationen 4x^2-5xy+2y^2=4 och få fram grafen, lösningar och tabellvärden med mera.Är detta en möjlighet för matematikundervisningen i Sverige, eller hotar det en positiv utveckling av resultaten i skolan?
Conrad Wolframs, vars bror grundade WolframAlpha, uppfattning är klar. Se hans föreläsning på TED nedan!
tisdag 21 december 2010
tisdag 14 december 2010
Gratis kemiresurser på ChemEd DL
Chemical Education Digital Library kan vara en värdefull resurs i kemiundervisningen. Själv fastnade jag för att man kunde leka med 3D-modeller av organiska kolkedjor, men webbplatsen har en diger samling resurser för kemi- och naturkunskapsundervisningen.
www.chemeddl.org
tisdag 9 november 2010
Ett inlägg i debatten om vad skolan borde vara
Filmen nedan är ett inlägg i debatten om vad skolan borde vara. Håll i er - det kommer att gå undan! (Ett tips är att se den i helskärm.)
torsdag 4 november 2010
Källkritik
Kolla källan omvärldsbevakar och ger praktiska tips till skolors arbete med källkritik och säker internetanvändning.
Läs mer...
Nyhetsbrev
onsdag 3 november 2010
Tips och skolor...
http://pcforalla.idg.se/2.5161
Gratis tips och skolor som gör dig till en smartare datoranvändare, och löser problem du stöter på. Skolorna är enkla att förstå sig på, och går igenom hur du ska göra steg för steg.
Gratis tips och skolor som gör dig till en smartare datoranvändare, och löser problem du stöter på. Skolorna är enkla att förstå sig på, och går igenom hur du ska göra steg för steg.
Etiketter:
IKT i Skolan,
lärresurser,
nätresurser
http://www.dropbox.com/
http://www.dropbox.com/
Dropbox är programmet som gör usb-minnet omodernt. I stället för att själv flytta filer kan du låta datorn göra jobbet. Det som krävs är internet - och programmet Dropbox.
Läs mer...
Dropbox är programmet som gör usb-minnet omodernt. I stället för att själv flytta filer kan du låta datorn göra jobbet. Det som krävs är internet - och programmet Dropbox.
Läs mer...
Edmodo
http://www.edmodo.com/
Edmodo is best described as Twitter for students and teachers. In reality though, it’s basically a private micro-blogging service for schools with built-in security features that give teachers privacy controls over their virtual classrooms.
Läs mer...
Edmodo is best described as Twitter for students and teachers. In reality though, it’s basically a private micro-blogging service for schools with built-in security features that give teachers privacy controls over their virtual classrooms.
Läs mer...
Wiggio -Verktyg för grupparbete
http://wiggio.com/
Om du har ett projekt eller grupparbete med kollegor från olika organisationer kan det vara svårt att samla allt arbete på ett ställe. Allt för ofta kommunicerar man mest via e-post och dokument skickas fram och tillbaka som bifogade filer. En lösning kan vara ett verktyg som Wiggio. Här kan du samordna gruppens internkommunikation, skapa gemensamma dokument och ha en gemensam kalender. Verktyget är inte unik men kanske värt att prova om du vill ha en enkel lösning för grupparbete som inte är stort nog för mer sofistikerade projektverktyg
Om du har ett projekt eller grupparbete med kollegor från olika organisationer kan det vara svårt att samla allt arbete på ett ställe. Allt för ofta kommunicerar man mest via e-post och dokument skickas fram och tillbaka som bifogade filer. En lösning kan vara ett verktyg som Wiggio. Här kan du samordna gruppens internkommunikation, skapa gemensamma dokument och ha en gemensam kalender. Verktyget är inte unik men kanske värt att prova om du vill ha en enkel lösning för grupparbete som inte är stort nog för mer sofistikerade projektverktyg
måndag 25 oktober 2010
Webbseminarium om lärarens framtida roll
Välkommen till ett öppet webbseminarium om den nya lärarrollen, torsdagen den 25 november 2010 kl 15.00-16.30.
http://webnews.textalk.com/se/tip.php?id=441609&context=58651
- Vilka kunskaper behöver eleverna ?
- Hur ska elever & studenter bli digitalt kompetenta?
- I vilken kontext och på vilka sätt ska kunskaper bedömas?
- Hur kan den digitala klyftan bland unga och mellan de unga & läraren, samt lärare & lärare överbryggas?
- Vilka nya kunskaper, färdigheter krävs av läraren?
http://webnews.textalk.com/se/tip.php?id=441609&context=58651
onsdag 20 oktober 2010
Spykens IKT-satsning en internationell framgång
Gymnasieskolan Spyken i Lund har rönt internationell framgång med sin IT-satsning., och har nu blivit antagna som en av världens 54 "stigfinnarskolor", eller Pathfinder Schools, av Microsoft. Du kan läsa mer på Sydsvenskans webbplats eller på lund.se.
Här är lite fler artiklar om IKT-satsningar i den svenska skolan:
Här är lite fler artiklar om IKT-satsningar i den svenska skolan:
- Viktor Rydbergs skolor i Stockholm var första Pathfinder School i Sverige
- DN publicerade artikeln Gratis dator till varje elev – it-strategi för snar framtid tidigare i höstas
- Hallandspostens Webb-TV visade detta inslag redan 2007: Personliga datorer till alla elever
- På Kungsbackas webbplats kan du läsa om Smedingeskolans En-till-En-satsning (1dator till varje elev)
- På Skolverkets Omvärldsbloggen kan du läsa artikeln Forskning kring varsin dator och teknikburna kunskapsprocesser
Etiketter:
en-till-en,
IKT i Skolan,
Spyken,
utmärkelse
tisdag 19 oktober 2010
torsdag 7 oktober 2010
Kobra om Google
Missade du Kobra i tisdags?
Då missade du en intressant dokumentär om internetjätten Google och en diskussion om dess betydelse för allt vi gör på nätet.
Men, misströsta icke! På SVT Play kan du se dokumentären fram till den 5 november, och här är länken: http://svtplay.se/v/2179699/kobra/del_1_av_11
Då missade du en intressant dokumentär om internetjätten Google och en diskussion om dess betydelse för allt vi gör på nätet.
Men, misströsta icke! På SVT Play kan du se dokumentären fram till den 5 november, och här är länken: http://svtplay.se/v/2179699/kobra/del_1_av_11
torsdag 30 september 2010
onsdag 29 september 2010
Study Guides
I bland annat USA är det vanligt med så kallade Study Guides, häften som behandlar till exempel en viss roman eller ett avsnitt inom matematiken. Två av de vanligaste "studieguiderna" är Sparknotes och Cliffsnotes. De har lagt upp allt sitt material på nätet - kanske finns där något för dig!
Sparknotes
Cliffsnotes
Sparknotes
Cliffsnotes
torsdag 23 september 2010
Språkinlärning, sociala medier och social inkludering
Den 24 april i år hölls ett webbseminarium (webinar) vid Åbo universitet om språkinlärning, sociala medier och social inkludering.
Här är några av punkterna som seminariet behandlade:
Här är några av punkterna som seminariet behandlade:
- Vad menas med social inkludering/exkludering när vi pratar om sociala medier?
- Vem bör få stöd, och hur?
- Hur kan språkinlärning och sociala medier bidra till social inkludering?
lördag 18 september 2010
måndag 13 september 2010
torsdag 19 augusti 2010
Att använda fria resurser för lärande
Med öppna lärresurser på nätet menar man vanligen digitala lärresurser som fritt kan användas, bearbetas och återanvändas för att stödja lärandet...
Läs mer här: Göteborgs universitet
Läs mer här: Göteborgs universitet
tisdag 17 augusti 2010
Lärande utan gränser
I Umeå får alla elever som som börjar på kommunala gymnasieskolor en egen bärbar dator. Det innebär en unik ny lärandemiljö med utmaningar och möjligheter för elever och lärare.
Läs mer...
Läs mer...
måndag 16 augusti 2010
tisdag 6 juli 2010
Google Apps Education Training center
Google hade lanserat ett utbildningscenter för sina Google Apps riktat mot pedagoger.
tisdag 29 juni 2010
söndag 27 juni 2010
onsdag 23 juni 2010
Tävla med projektarbetet!
Ge eleverna möjlighet att delta i tävlingen Webbstjärnan under läsåret 2010/2011. Förutom möjligheterna att nå ut i världen med sitt arbete, har de även chansen att kamma hem högsta vinsten på 20 000 kronor.
Ett sätt att använda sig av publicistiska arbetssätt i klassrummet är att låta eleverna delta i tävlingen Webbstjärnan. Tävlingen anordnas av stiftelsen .SE, som bland annat administrerar de webbadresser som slutar på just ".se".

Elever som deltar anmäler sig som lag med 1 till 40 deltagare, och varje lag tilldelas webbutrymme, valfri webbadress och publiceringsverktyg. Dessutom har de tillgång till support och utbildningsmaterial från .SE. Deltagandet kombineras med fördel med ordinarie skolarbete, som till exempel projektarbete eller som en del i ett tematiskt arbete. Det passar även utmärkt i kombination med Ung Företagsamhet.
Priser delas ut i olika kategorier, och högsta vinsten är 20 000 kronor. Dessutom delas det ut specialpriser under tävlingens gång. Det går att anmäla sig till tävlingen från och med den 16 augusti i år fram till den 28 februari 2011. Deadline för bidragen är den 31 mars, och prisutdelningen sker i maj. Läs mer om Webbstjärnan 2011.
Tips: På Webbstjärnans webbplats finns bra utbildningsmaterial om hur man kan arbeta med publicistiska arbetssätt i skolan.
/Anders
måndag 21 juni 2010
TED -Ideas Worth Spreading
Inspirerad av Anders inlägg vill jag göra er uppmärksamma på TED.
Föreläsningar från världens stora tänkare...
Föreläsningar från världens stora tänkare...
Plugga (nästan) gratis vid MIT!
I en allt intensivare kunskapsvärld blir konkurrensen mellan utbildningar, skolor och lärosäten hårdare. Men istället för att isolera sig och hävda den egna utbildningens exklusivitet, har många av de prestigefyllda universiteten världen över snarare öppnat sina dörrar och delat med sig av sina "produkter" - sina utbildningar, gratis. Eller rättare sagt, innehållet i kurserna har släppts fritt, medan handledning och examination fortfarande förblir exklusivt för de egna studenterna.
År 2002 lanserade MIT (Massachusetts Institute of Technology) konceptet "OpenCourseware". Man gjorde då kursmaterial för 32 av universitetets kurser fritt tillgängliga för vem som helst att ta del av på Internet.
I varje kursmaterial ingår kursplaner, föreläsningsanteckningar, hemuppgifter och examinationsuppgifter samt litteraturhänvisningar. Idag är det inte ovanligt att kurserna även har kompletterats med videoinspelade föreläsningar och färdiga kompendier sammanställda av de kursansvariga.
Lästips:
Länktips:
År 2002 lanserade MIT (Massachusetts Institute of Technology) konceptet "OpenCourseware". Man gjorde då kursmaterial för 32 av universitetets kurser fritt tillgängliga för vem som helst att ta del av på Internet.
I varje kursmaterial ingår kursplaner, föreläsningsanteckningar, hemuppgifter och examinationsuppgifter samt litteraturhänvisningar. Idag är det inte ovanligt att kurserna även har kompletterats med videoinspelade föreläsningar och färdiga kompendier sammanställda av de kursansvariga.
Kursmaterial i mängder
På webbplatsen MIT OpenCourseware finns numer kursmaterial för mer än 1 900 kurser publicerade.Fler lärosäten har följt MITs exempel, och 2005 tog MIT initiativet till att bilda det så kallade Open Courseware Consortium för att samordna arbetet med att publicera de ingående lärosätenas kursmaterial. Över 200 lärosäten från hela världen ingår idag i Open Courseware Consortium.
Inte bara filantropi
Varför bemödar sig då ett av världens mest prestigefyllda universitet, som inte har några större problem att fylla sina utbildningsplatser och dessutom kan ta ut höga avgifter av sina studenter, med att publicera sina "produkter" gratis? En förklaring skulle kunna vara att det är en bra service till de studenter som studerar vid MIT; när som helst kan de ta del av en föreläsning som de har missat eller så kan de ladda hem gamla tentor att träna på. Detta hade man kunnat lösa utan att låta materialet bli helt fritt, till exempel via e-post eller en lösenordsskyddad kursportal.
Det primära syftet med OpenCourseware är att sprida kunskap och främja akademiskt utbyte. Att en utbildningsanordnare dessutom får lite goodwill på köpet är inte att förringa. Dessutom ger detta utbyte också möjligheter till samarbete över såväl nationsgränser, kulturella barriärer och mellan olika branscher. I slutändan har universitetet skapat nya kontakter och skaffat nya samarbetspartner, inhämtat värdefulla synpunkter på kursmaterialet och i bästa fall fått igång en global akademisk diskussion kring undervisning och utbildning. Förhoppningsvis kan det komma de egna studenterna till del.
Även om kursmaterialet görs fritt för vem som helst att ta del av, så innebär det inte att vem som helst har rätt till handledning i kurserna eller har möjlighet att examineras i dem vid MIT. Det är även fortsättningsvis endast tillgängligt för de egna studenterna.
Det primära syftet med OpenCourseware är att sprida kunskap och främja akademiskt utbyte. Att en utbildningsanordnare dessutom får lite goodwill på köpet är inte att förringa. Dessutom ger detta utbyte också möjligheter till samarbete över såväl nationsgränser, kulturella barriärer och mellan olika branscher. I slutändan har universitetet skapat nya kontakter och skaffat nya samarbetspartner, inhämtat värdefulla synpunkter på kursmaterialet och i bästa fall fått igång en global akademisk diskussion kring undervisning och utbildning. Förhoppningsvis kan det komma de egna studenterna till del.
Även om kursmaterialet görs fritt för vem som helst att ta del av, så innebär det inte att vem som helst har rätt till handledning i kurserna eller har möjlighet att examineras i dem vid MIT. Det är även fortsättningsvis endast tillgängligt för de egna studenterna.
Alternativ till OpenCourseware
Idéerna kring OpenCourseware återfinns också i Apples medietjänst Itunes. Under en särskild avdelning, kallad Itunes U, kan vem som helst gratis ta del av såväl enstaka föreläsningar som hela föreläsningsserier i en uppsjö av olika kurser från några av de mest väl ansedda universiteten i världen.
Även rent kommersiella intressen kan ibland dra nytta av dela med sig av sitt material. Bland amerikanska High School-studenter har det länge varit populärt med så kallade "Study Guides" som försöker sammanfatta olika ämnesområden och ger till exempel utförliga analyser av centrala litterära verk - allt för att läsaren ska kunna öka sina möjligheter att nå högre resultat i skolan. De två stora förlagen på området, Cliffsnotes och Sparknotes, bjuder gratis på hela sitt sortiment av "Study Guides" på nätet. Här är syftet att skapa en konkurrensfördel, för det man egenligen tjänar pengar på är att besökaren så småningom beställer egna tryckta kopior eller elektroniska PDF-dokument. Online-versionerna är dessutom fyllda med insprängd reklam, vilket man slipper om man väljer att betala en slant istället.
Även rent kommersiella intressen kan ibland dra nytta av dela med sig av sitt material. Bland amerikanska High School-studenter har det länge varit populärt med så kallade "Study Guides" som försöker sammanfatta olika ämnesområden och ger till exempel utförliga analyser av centrala litterära verk - allt för att läsaren ska kunna öka sina möjligheter att nå högre resultat i skolan. De två stora förlagen på området, Cliffsnotes och Sparknotes, bjuder gratis på hela sitt sortiment av "Study Guides" på nätet. Här är syftet att skapa en konkurrensfördel, för det man egenligen tjänar pengar på är att besökaren så småningom beställer egna tryckta kopior eller elektroniska PDF-dokument. Online-versionerna är dessutom fyllda med insprängd reklam, vilket man slipper om man väljer att betala en slant istället.
För vår del
Tyvärr är det inte mycket man ser av svenska lärosäten i OpenCourseware-sammanhang. Vi ser oss gärna som ett föregångsland när det gäller såväl Internetanvändning som internationellt samarbete, men jag kan endast hitta ett fåtal svenska bidrag när jag bläddrar i Itunes U. Inte heller finner jag ett enda svenskt universitet bland de mer än 200 från hela världen som finns listade på OCW Consortiums webbplats. Det finns mer att önska här.
Detta är inte bara en fråga för universitet och högskolor. Att på det här sättet dela med sig av vad man gör skapar inte bara ett gott varumärke, utan är framförallt en möjlighet att utveckla den egna verksamheten. Jag tror även att grundskolor och gymnasieskolor har mycket att hämta genom att synliggöra sin verksamhet på nätet.
Anders Fors
Anders Fors
_______________________
Lästips:
Länktips:
torsdag 17 juni 2010
onsdag 16 juni 2010
måndag 14 juni 2010
söndag 13 juni 2010
fredag 11 juni 2010
Skolstadens nya IT-samordnare
Hej,
Jag heter Pär Kristoffersson och är född på 60-talet. I vårt hem fanns olika kommunikationsverktyg som t ex en beige kobratelefon. Det fanns ingen klocka i telefonen, så man var tvungen att montera ringklockan på väggen. Denna var också beige till färgen. Det fanns möjlighet till volymjustering på den.
Vi hade också en stereo. Det var en stor trämöbel med elektroniken inmonterad. Man drog ut en låda och vips dök en skivspelare upp. Skivspelaren kunde hantera 33, 45 och 78 varvsskivor. Högtalarna vek man ut på sidorna som stora öron. En stor och tung Philips rullbandspelare låg på en stringhylla i samma rum. Den var så bökig att hantera så den stod mest och samlade damm.Högtalaren fanns i locket på bandspelaren. Det fanns dessutom en svartvit philips TV (18 tum) och ett antal transistorradior. I hushållet fanns också en prenumeration på Helsingborgs dagblad (HD)
Detta var min barndoms informationsteknik.
Jag heter Pär Kristoffersson och är född på 60-talet. I vårt hem fanns olika kommunikationsverktyg som t ex en beige kobratelefon. Det fanns ingen klocka i telefonen, så man var tvungen att montera ringklockan på väggen. Denna var också beige till färgen. Det fanns möjlighet till volymjustering på den.
Vi hade också en stereo. Det var en stor trämöbel med elektroniken inmonterad. Man drog ut en låda och vips dök en skivspelare upp. Skivspelaren kunde hantera 33, 45 och 78 varvsskivor. Högtalarna vek man ut på sidorna som stora öron. En stor och tung Philips rullbandspelare låg på en stringhylla i samma rum. Den var så bökig att hantera så den stod mest och samlade damm.Högtalaren fanns i locket på bandspelaren. Det fanns dessutom en svartvit philips TV (18 tum) och ett antal transistorradior. I hushållet fanns också en prenumeration på Helsingborgs dagblad (HD)
Detta var min barndoms informationsteknik.
IT i skolan på 60 och 70-talet
IT är inget nytt fenomen i skolan. Kolla bara här:
Det är teknik och används för kommunikation...alltså IT.
* Unoscop N24 DIA-projektor
* Tandberg serie 14, rullbandspelare
* 16mm filmprojektor
* Interntelefon som var placerad vid "svarta tavlan"
* Megafon. användes nästan bara vid brandövningar
* Vid sällsynta tillfällen användes walkie talkie (gymnastikläraren under friluftsdagar)
* Svarta tavlan
* Blåstenciler
* Visselpipa
* Skolans ringsignal
Ofta använde man bandspelare och diaprojektor tillsammans. Diabilder och ljudband lånades från AV-centralen. När ljud och bild var monterade i apparaterna, var man igång med en multimediavisning. Bandspelaren styrde bilderna med en "pling" som talade om att det var dax att ändra bild, vilket gjordes manuellt. Det var oftast en elev som hade denna uppgift.
Det är teknik och används för kommunikation...alltså IT.
* Unoscop N24 DIA-projektor
* Tandberg serie 14, rullbandspelare
* 16mm filmprojektor
* Interntelefon som var placerad vid "svarta tavlan"
* Megafon. användes nästan bara vid brandövningar
* Vid sällsynta tillfällen användes walkie talkie (gymnastikläraren under friluftsdagar)
* Svarta tavlan
* Blåstenciler
* Visselpipa
* Skolans ringsignal
Ofta använde man bandspelare och diaprojektor tillsammans. Diabilder och ljudband lånades från AV-centralen. När ljud och bild var monterade i apparaterna, var man igång med en multimediavisning. Bandspelaren styrde bilderna med en "pling" som talade om att det var dax att ändra bild, vilket gjordes manuellt. Det var oftast en elev som hade denna uppgift.
Skolan behöver en IKT-strategi
IT handlar inte bara om tekniska hjälpmedel. Det krävs också en förnyelse av pedagogiken och därmed en förändrad pedagogroll. Skolans samlade IT-verksamhet måste utvecklas mot bättre beställningar och ökad kompetens. Bättre beställningar och ökad kompetens innebär inte att skolledare och pedagoger ska bli mer tekniskt bevandrade. Det innebär istället att skolans pedagogiska verksamheter i allmänna ordalag ska kunna beskriva vad det är man vill ha ut av tekniken.
torsdag 10 juni 2010
tisdag 8 juni 2010
Bärbara datorer till elever och pedagogisk personal
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)